Det ena lövet efter det andra faller mot backen. Sakta men säkert lämnar löven och dess färgprakt trädens grenar. Och mörkret smyger sig på. Tidigare och tidigare blir det mörkt, för var dag som går. Och kylan… Ja, vi är mitt i oktober redan. Snart är det november. Ljusen har tänts, dom tjockare täckena plockats fram och raggsockorna åkt på. Det är höst nu. Underbart, visst?
I dagarna firar jag 10-årsjubileum. Tio år med mitt företag. Tio år som egenföretagare med Design Viktor Lenper. Eller så hette det ju inte från början. Det började som VVK Smycken. VVK = Viktor Volangs Kreativa. Fråga inte varför… Jag tyckte det lät klämkäckt! Sen blev det VK Design, ja jag klippte av volangen. Och sen blev det Design Viktor Lenper kort och gott och nu har jag inga fler planer på att byta igen. Men vem vet, ja vem vet vad livet har att bjuda på?
Tio år som egenföretagare. Det vill säga mer än en tredjedel av mitt liv. Inte konstigt att det känns mer som en livsstil än en titel. Det känns lite overkligt när jag tänker på det. Det känns typ som igår när jag öppnade portarna till Kvarnen den där lördagkvällen den 19e oktober 2013 och möttes av den långa kön med vänner och bekanta som bjudits in för att fira min lansering. Jag glömmer aldrig den där kvällen och jag har tänkt mycket på den nu den senaste tiden. Och på allt som hänt sen den kvällen. Dessa dryga 3650 dagarna som passerat. Mycket har hänt. Men något jag påminns om är hur svårt allt hade varit utan all den hjälp jag fått under årens gång. Hade jag jobbat med det jag gör idag, om det inte vore för alla dom som pushat, peppat och hjälpt till under åren som gått? Troligtvis, säkerligen, inte. Denna höst har verkligen kantats av tacksamhet. Jag är så enormt glad över att tio år har gått och jag fortfarande får pyssla med det jag älskar att göra. Det är nämligen fortfarande lika roligt, om inte roligare, nu som då.
I slutet på september styrde jag bilen mot Norrköping och den årliga Kulturnatten. Ja ibland söker jag mig utanför kommungränserna, även om jag trivs bäst ”här hemma”. Där öppnade jag en så kallad PopUp-butik i dagarna tre. Det blev en helg fylld av fina möten och intryck men det jag främst bär med mig från helgen är kulturens inverkan på oss människor. Hur viktig kulturen är. För vad är vi utan kultur? Vad är vi utan musik, konst, design, hantverk och underhållning? Utan det som får oss att känna? Drömma? Utan det som samlar oss? Utan det som får oss att både vara i nuet, och samtidigt någon helt annanstans? Jag vet inte hur ni känner, men jag har svårt att se meningen med ett liv utan kultur. Det är tack vare den, tack vare att jag kan fly in i kulturen, som jag orkar möta livets alla motgångar och världens alla problem. Och så finns det dom som anser att kulturen är ett överflöd…
Och på tal om motgång och problem. Branden i Ringarum. Den som kostade oss en människas liv och fleras hem. Vilken sorg. Ögonen fylls av tårar när jag tänker på den tragedi som från en dag till en annan vände upp och ner på mängder av människors liv. Såväl drabbade som anhöriga. Och oss runtomkring, som maktlösa står bredvid. Men jag tänker, precis som varje gång en tragedi sker, att den inte ska få hända förgäves. Jag försöker se den som ännu en påminnelse. En påminnelse om att jag måste leva nu, nu när jag kan. En påminnelse om att jag måste älska dom jag älskar, nu när jag kan. Att jag måste visa tacksamhet gentemot dom jag är tacksam för, nu när jag kan. Nu när jag kan. För imorgon, ja, imorgon kan det vara försent.
Ta hand om dig
Viktor Lenper
