Det är något speciellt med att bo i en småstad. Något som helt enkelt inte finns i större städer. Jag återkommer ofta till detta tema i mina krönikor men kan aldrig riktigt sätta fingret exakt på vad det är.

Men jag känner det.

Jag känner det när jag går längs hyllorna på ICA. Samma runda som alltid för att vara säker på att jag får med det jag ska. Butiken är välsorterad utan att bli vare sig för stor eller för rörig och jag som vegetarian uppskattar verkligen den fräscha grönsaksdisken. Personalen hälsar på det där sättet som att de på riktigt känner igen en och alltid springer man ju på någon bekant.

Samma känsla får jag när jag går in på Apoteket, Pressbyrån eller Systembolaget. Kanske är det just det där trevliga, på något sätt genuina, bemötandet som gör det?

En slags småstadscharm som jag tycker växer fram mer och mer i Gamleby för varje år. Kanske upplever jag det starkare för att jag helt enkelt börjat fundera på det. Eller så kanske det är för att så många satsningar gjorts här de sista åren?

Visst gruffades det en del när Västerviksvägen gjordes om, men alltså oj så fint det har blivit. All grönska, väl uttänkt för att passa våra pollinerare känns det som, inbjuder verkligen till att promenera där. Och när väl alla byggställningar runt vår nya hälsocentral och äldreboende kommer bort kommer det bli ännu finare! Just allt det gröna som är en del av bynn, allt ifrån det stora Erneborgsfältet till vackra Garpe och Unos park, tror jag är en del av småstadscharmen. Och jag hoppas verkligen att det nya området kring hälsocentral och äldreboende får bli precis lika grönt som Västerviksvägen blivit.

Ett företag som verkligen ger den där servicen jag anser kännetecknar småstadscharmen är Richards Bilservice nere i hamnen. Min bil har krånglat en del på sistone. På väg hem från jobbet häromdagen tändes både den ena och andra varningslampan på instrumentbrädan och det var bara att ringa verkstad.

Deras svar: ”Bara kom förbi så tittar vi på det direkt!”

Ärligt talat vet jag inte hur det fungerar på andra bilverkstäder inne i Västervik eller i ännu större städer då jag aldrig lämnat in min bil någon annanstans än till Richards. Men de kommentarer jag hör från vänner och bekanta ger mig känslan av att det inte alltid går lika smidigt som här.

Så vad är det då egentligen som gör den där småstadscharmen? Jag vet fortfarande inte. Det är nog en blandning av massa olika saker. Ett äkta, genuint bemötande och service man kan lita på är definitivt delar av det. Att det är vackert där man promenerar fram mellan gator och torg är, i alla fall för mig, också viktigt. Usch och fy för asfaltsdjungel och betongkomplex. Men det är något mer än det. Kanske är det lugnet som på något sätt genomsyrar hela Gamleby med omnejd. Att folk tar sig tid att hälsa, att någon man inte känner säger ”vilken fin kappa du har” eller bara kommenterar det fina höstvädret vi haft.

Vad det än är som gör det så tycker jag att vi alla ska göra vårt bästa för att behålla Gamlebys småstadscharm. Fortsätt vara de fantastiska människor ni är och tack till alla medarbetare i service och handel som förstärker känslan!

Vad tycker du är en del i Gamlebys småstadscharm? Dela gärna med dig till Gamlebyplatsen!

Höstiga hälsningar 
Annie Erixon