Stigen slingrar sig allt högre uppför berget, genom tallskog och blåbärsris. Det är brant först, andetagen blir allt tyngre. Sedan planar det ut men stigen blir mer förrädisk – stora rötter, stenar och berget självt sträcker sig över stigen.
Det är då de framträder – trollen. Som om en uråldrig saga plötsligt fått liv är de där. I små grupper står de bredvid stigen eller kikar ned ifrån klipporna ovanför. Och nästan, bara nästan, hörs deras sång, skratt och samtal, bråk och skrän – allt på ett sedan länge bortglömt språk.
Så ger skogen till sist vika och där, högst upp på berget, ges en mäktig utsikt över en långsmal vik som skär igenom det böljande landskapet och alldeles nedanför ligger det lilla samhället inbäddat i grönskan. Berget höjer sig över det, vakar över det.
Det har alltid funnits där, lika evigt som tiden själv.
Ni som känner Gamleby väl förstår ju såklart att vi befinner oss på Garpedansberget. Ett högst (bokstavligt talat) välbesökt naturområde. Beskrivningen från ovan är från en av alla mina promenader uppför berget. Men den kunde lika gärna skrivits av en person som vandrat precis samma väg för åttahundra år sedan.
Gamla anor är verkligen ett signum för Gamleby.
Och så mycket finns kvar. Som vårt trekantiga torg från medel-tiden. Så unikt att jag var tvungen att inkludera det i min egen bok. Än idag bedrivs torghandel här och omkring torget finns restauranger och fik som, enligt mig i alla fall, serverar bästa maten i kommunen. Från torget är det nu äntligen riktigt nöjsamt att promenera till centrum. Och har ni tid, stanna och köp en hemgjord glass på Linnéas (citronsorbet om jag får rekommendera) och sätt er i Unos park – Gamlebys eget mini- Venedig.
Många (läs storstadsbor) frågar mig hur jag kan bo i en så liten byhåla och mitt svar är alltid desamma: Gamleby erbjuder allt jag behöver. Här finns precis allt som finns i en storstad, bara i mindre upplaga: mataffär, apotek, hälsocentral, restauranger och fik, kulturhus, butiker, flertalet skolor, systembolag m.m.
En personlig upplevelse vill jag speciellt lyfta fram: Jag hade varit på jakt efter en lättburen, enkel men ändå snygg sommar-klänning länge, hade sökt igenom både internetbutiker och Västerviks utbud utan att hitta det jag sökte men så fann jag den perfekta klänningen i Gamlebys leksaksaffär som jag inte ens visste sålde kläder. Och vilka kläder sen! En riktig boutique passande för de fina gatorna i vilken storstad som helst!
Även vår biograf måste jag få lyfta fram, bara mötet med den underbara personalen är en upplevelse! Alla storfilmer sänds här men även de där originella, lite udda filmerna som är så sevärda. Sist men inte minst måste jag också få nämna vår folkpark. Snacka om gamla anor och nya tag! Bilträffar hela sommaren, nostalgisk musikfest och danser bara för att nämna några av alla deras evenemang.
Med denna krönika vill jag rikta en stor eloge och ett ännu större tack till alla er fantastiska människor som vågar satsa i Gamleby, till alla er som gör Gamleby till en levande småstad i tiden. Som ser till att de gamla anorna finns kvar men att det sker nya tag. Och till alla er som väljer lokalt och gör att vårt lilla samhälle får fortsätta utvecklas och frodas: tack för att ni finns, för att ni säger hej när vi passerar eller byter några ord i kön på ICA.
Ni är alla värdefulla!
Annie Erixon
P.S. Om det är något jag ändå villhöver i Gamleby så är det en pub. En sådan där äkta småstadspub á la England med livemusik och bartendern som känner varenda kotte som kliver in genom dörren. Kanske någon vänlig läsare vill göra verklighet av denna vision? Då skulle Gamleby verkligen ha allt! D.S.
