Åtvidabergsbandet Sånger från landet släpper nytt 

01 dec, 2022

I oktober gick Åtvidabergsbandet Sånger från landet ut med att de ska släppa ny musik.

Mattias Karlsson och Danny Braat. Det är männen bakom bandet och de har spelat tillsammans i tre år. Låttexterna skriver Mattias och som ackompanjeras med gitarr av både han själv och av Danny. Redan nu har fem låtar släppts (bland annat ÅFFs nya inmarschlåt) och inom kort kommer fem helt nya att släppas. Alla låtar går att hitta på Spotify. 

Mattias är uppvuxen och bor i Åtvidaberg. Han har skrivit låttexter till och ifrån sen tonåren och efter studier på Nordiska visskolan i Kungälv är han åter tillbaka i Åtvidaberg. Danny är uppvuxen i Nederländerna och har bott i Sverige sedan 2013.  

– Jag har sjungit i hela mitt liv. Jag träffade Mattias på jobbet, och på den vägen är det berättar Danny.  

– Danny och jag bestämde att starta Sånger från landet 2018 och att det skulle bygga på två akustiska gitarrer med eget material på svenska, berättar Mattias.  

Texterna är personliga, alldagliga och blandas med referenser om Åtvidaberg. Samtliga låtar är inspelade i Niels Nielsens studio i Åtvidaberg. Niels medverkar även som musiker på inspelningarna med bland annat slagverk, bas och gitarr. Medverkar gör också Sofia Kempe med sång. 

Utdrag ur låten Koppar 
Jag ser milslånga skogar längs vägar i grått gamla gruvor och sågverk som dom flesta glömt bort. Tiden skonar ingen det är läxan som vi fått men det finns koppar i blodet hos såna som oss. På andra sidan sjön finns baroner och slott nån föds med en silversked i munnen nån annan får slåss. Trots klass och politik eller vad livet gav dig för lott det finns koppar i blodet hos såna som oss.  

 Ljusen dom flämtar på en kyrkogård i natt för han som gick förtidigt och som skrek på varje match, ur mörkret och skiten får man försöka samla kraft med lite koppar i blodet blir inte himlen så svart.  

Det händer att jag tänker på när däckfirman brann jag tror jag var runt tjugo alla illusioner försvann. Ur den svarta tunga röken bröt sig solen sakta fram och jag fick koppar i blodet genom kroppen det rann. 

 Ljusen dom flämtar på en kyrkogård i natt för han som gick förtidigt och som skrek på varje match, ur mörkret och skiten får man försöka samla kraft med lite koppar i blodet blir inte himlen så svart. 

  

 
 
Artikeln är publicerad i kategorierna: Åtvidaberg | Åtvidabergsplatsen
Taggar: